17 / 44
aktivt skogsbruk · 17
– Vi var bara inne en gång i veckan och såg till så de hade vatten,
berättar Sven. Under vintern är det en dålig idé att störa dem. Det
är både säkrare för oss och mindre störande för dem att övervaka
dem med webbkamera.
Alla brunbjörnar har legat i varsitt ide, i idesbyggnader. Där har
de sovit och vilat sedan i höstas. De dräktiga honorna är först in,
de yngre björnarna orkar vara ute lite längre men kommer in när
de blir för mycket snö.
– Om vi inte släpper in dem så gräver de sitt eget bo, säger Sven.
Men helst vill vi ju att de ska ligga i sina iden inomhus, vintern är
tiden på året då vi kan gå in och städa i hägnen.
Coola katter
De andra djuren i rovdjursparken har inte sovit under vintern. De
har istället pulsat omkring, lekt och gjort spår i snön man inte ofta
ser i andra skogar, utanför parken. Inget av de vintervakna djuren
störs av vinterkylan. Isbjörnen är ju van vidmycket kärvare väderlek
och snöleoparden har sin tjocka svans att lägga om sig för att hålla
värmen de frostigaste nätterna.
Ett annat kattdjur som inte störts av kylan, men som vi från
film och böcker mer är vana att se i djungelmiljö, är tigern. Här i
rovdjursparken finns två amurtigrar, eller sibiriska tigrar som de
också kallas. Amurtigern är den största tigern och det sägs bara
finnas 550 kvar i det vilda. Många har fått sätta livet till enbart
för deras ben och päls. När man ser tigerhannen smyga omkring
i skogen är det fullständigt ofattbart hur någon kan få för sig att
döda detta majestätiska djur. Det är poesi i rörelse att se det väldiga
kattdjuret förflytta sig på mjuka tassar med skarp, allseende blick
och en färgteckning som är som ett magnifikt konstverk.
Dags att ta farväl
Vi lämnar rovdjursparken och berget med en känsla av att ha fått
uppleva något stort. Vi har mött djur vi aldrig sett i verkligheten
tidigare, och mött deras blickar. Sett leoparderna tassa omkring
som vilka bondkatter som helst, och hört lodjuren prata med oss.
Skillnaden mellan vild och tam är trots allt inte så stor.
– Ju mer vi lär oss om de vilda djuren, desto mer förmänskligas
de. De är alla individer och har sina egna unika personligheter och
beteenden. Det är spännande att upptäcka och något vi gärna lär
ut till våra besökare, säger Sven Brunberg och vinkar adjö.
o
foto:
Anders Björklund
| SKOGSLIV