6 / 44
aktivt skogsbruk · 6
ni är väldigt välkomna
, hälsar Katarina.
– På ett villkor. Att vi inte ältar det som har varit. Vi ser
framåt nu.
Så låt oss klara av den jobbiga delen direkt. Tillbakablicken, den
som du måste ha för att förstå sammanhanget.
Om du tycker dig känna igen namnet Brunnström, så minns du
alldeles rätt. Katarina ochDag Brunnströms liv på Skeinge skildrades
i ett skogsägarporträtt i Aktivt Skogsbruk vårvintern 2008. Familjen
Brunnström hade framgångsrikt genomfört ett generationsskifte
och Dag och Katarina hade tagit över efter Dags pappa Åge och
mamma Gun. Paret bodde i ett av gårdshusen och planerade för en
välbehövlig renovering av Skeinges pampiga men rätt nergångna
huvudbyggnad. Dottern Pella hade fyllt två och sonen Vince var
så nyfödd att vi aldrig hann få med honom på bild.
Bara ett halvår senare, i september, avled Dag. Det kom hastigt,
helt utan förvarning.
Pietetsfullt renoverat
Snabbspolning, åtta år framåt i tiden. Vince har precis kommit
hem från skolan och kastar sig över mellanmålet, ivrigt påhejad
av ettåriga jaktlabradoren Athena. (Själv smälter Athena mattes
lunchräkmacka som hon mo
f
at i sig i ett obevakat ögonblick, men
hon ser givetvis ut som oskulden själv.) Vince är åtta nu, snart nio
och storasyster Pella fyller elva. Om en liten stund kommer skol
bussen att släppa av även Pella nere vid vägen, vid den stora stenen
där «Skeinge Säteri» står inhugget för all framtid.
Vi sitter i Katarinas stora, ljusa och varma kök. Allt är nytt,
modernt men ändå med traditionell touch, noggrant utvalt för
att passa en kulturhistorisk byggnad. Corps de logiet på Skeinge
är en långsmal historia, planerad i fil. Köket längst bort, därefter
matsalen, sedan salongen med den stora öppna spisen. I mitten,
den magnifika men ändå intima entrén med trapphall. På andra
sidan kontoret, innan rummen går över i det privata.
Renoveringen är skickligt uppstyrd av Katarina, med omsorg i
varje detalj. Rosa väggar i matsalen kontrasteras e
f
ektivt mot det
ärvdamatsalsmöblemanget i mörka träslag. I salongen lever farfars
far Stens fåtöljer med engelska jaktmotiv vidare och i entrén har
Katarina adderat sitt eget bidrag till historien – en kompassros i trä,
infälld i stengolvet. Exteriört är detaljerna – hängrännor, stuprör
och annan avvattning – noga utvalda för att passa husets karaktär.
Katarina har varit rädd om husets själ, dess inredning, möbler
och historia. Men också gjort precis som hon har velat.
– Troféerna åkte ut, nästan allihop. Det går ju bara inte att ha
så där många horn på väggarna. Jag har sparat en trofé från varje
generation. En från Dag, en från Åge och en från Sten. Det blev
alldeles lagom!
Ett gemensamt val
I år är det fem år sedan som hon, Pella och Vince kunde flytta in.
– Jag och Dag hade ju tänkt att vi skulle göra jobbet själva, när
han dog hade han precis börjat röja i källaren. Så jag gav mig sjutton
på att få det gjort, med budget, deadline och allt. Hantverkarna sa
rent ut att jag var galen. Men vi höll tidplanen. Fast jag ska ärligt
erkänna att jag var helt slut efteråt, jag har minnesluckor från den
tiden, säger Katarina.
Katarina är en oerhört driftig person, orädd och beredd att kavla
upp ärmarna närhelst det krävs. I det kaos som uppstod efter Dags
bortgång krävdes mycket arbete, ett arbete som inleddes omedelbart.
I salongen har arvegodset sin självklara plats – som fåtöljerna med engelskt jaktmotiv.
VAD VILL DU MED DIN SKOG ?
EKONOMI
| NATUR&KULTUR | REKREATION | TRADITION