6 / 44
aktivt skogsbruk · 6
den fjärde generationen
i form av alldeles nykläckta Elis,
tre veckor, har visserligen inget val. Men om brorsorna Nils och
Oskar – som är på förskolan den här vårvinterförmiddagen – får
bestämma, så är det lantbrukarlivet som gäller.
– Ibland blir de alldeles ifrån sig när jag kör dem till förskolan
och de ser att farfar är ute med lastaren. När man hämtar dem
på eftermiddagen och frågar vad de gör, så svarar de i kör: «Vi
kör hönsskit», skrattar Malin Indebetou. Runt köksbordet sitter
förutomMalin och hennes Calle också farfar Govert och familjens
Sydvedare Christer Johansson.
Från storstan till Västgötaslätten
På Munkebo lever generationerna tätt tillsammans, så låt oss för
enkelhetens skull reda ut släktbanden direkt. Historien tog sin början
1639 när Govert In de Betou emigrerade från Holland till Sverige.
Han slog sig ner i Nyköping där han startade det första svenska
stärkelsebruket. Släkten Indebetou har under århundradena gjort
många avtryck i historieböckerna, bland annat som politiker och
riksdagsmän, börsmäklare och författare av uppslagsverk. Släkten
ägde under lång tid också Forsa Bruk i Sörmland. Och nästan 400
år senare så gör sig Govert den förste fortfarande påmind. Farfar
Govert är – som traditionen bjuder – döpt efter sin anfader.
– Det brukar vara varannan Govert och varannan Carl-Gustaf,
fast vi har fuskat lite, säger Malin och ler mot Calle som följaktligen
är uppkallad efter sin farfar.
Familjen kom till Munkebo, någon mil väster om Hjo, år 1937.
– Pappa tyckte mycket om djur, och älskade hästar. Han drömde
alltid omatt bli bonde, storstadspojk somhan var. Under sin ungdom
i Stockholm praktiserade han på många gårdar, berättar Govert.
Till slut blev det lantbruksskolan i Svalöv där Carl-Gustaf Inde-
betou kärade ner sig i rektorns dotter, Goverts mamma Ingrid.
Kuppen gick hem och efter vidare studier på Alnarp fick han jobb
som rättare på en gård i Västergötland.
– Han började snart leta efter något eget. Utbudet av gårdar var
ganska stort på den tiden och Munkebo var den han fastnade för.
Han såg möjligheterna, resonerar Govert och får medhåll av Calle:
– Idag är Munkebo en rationell och lättbrukad enhet. Men det har
inte alltid varit så. Den här trakten kännetecknas av svårarbetade
lerjordar som förr i världen gav missväxt vart och vartannat år. Men
med moderna jordbruksmaskiner är situationen en annan.
Lyckat generationsskifte
Carl-Gustaf var tidigt ute på många sätt. Redan på 50-talet lade
han ner mjölkproduktionen till förmån för köttdjur. Govert och
hans bror Knut växte uppmed jordbruket och det var också alldeles
självklart att de skulle ta över, vilket de också gjorde 1975. Då hade
även Govert utbildat sig på Svalöv och hunnit med en spännande
tid som lantbruksarbetare i
usa
.
– Jag har aldrig ens funderat på något annat. Jag älskar det här
livet. Calle är likadan. Han startade eget och började föda upp
kalvar redan i tonåren, minns Govert.
För fem år sedan var det dags att skifta igen, när Calle ochMalin
tog över.
– Knut har två lantbruksintresserade söner. Men för femtontalet
år sedan köpte Knut och jag granngården Solberga och nu passade
det så bra att vi kunde dela på det hela. Knut och hans familj driver
Solberga och Calle och Malin driver Munkebo. Jag och min fru
Lotta bor kvar i mangårdsbyggnaden och Malin och Calle bor här
i Knuts gamla hus, säger Govert och låter sådär nöjd och tacksam
som bara en far och bonde kan göra. Driften avMunkebo är säkrad
ytterligare en generation och alla trivs med sina val. Också Malin
har hittat hem.
VAD VILL DU MED DIN SKOG ?
EKONOMI
| NATUR&KULTUR | REKREATION | TRADITION
För fem år sedan tog Calle och Malin Indebetou över driften av Munkebo. Nu hamras och spikas det inne i det nya huset
byggt med gamla metoder och material. Här kommer finnas plats för den växande familjen.