aktivt skogsbruk · 8
– Det ekonomiska utfallet var självklart högprioriterat. Men några
av intressenterna föll faktiskt ifrån på grund av sin inställning. Vi
blev bemötta på ett väldigt traditionellt sätt, med en lätt överseende
attityd, minns Birgitta.
Martin och Sydved vann a
f
ären. Med tiden har de byggt upp
ett ömsesidigt förtroende även om Martin alltid får kvalificera sig
för nästa a
f
är.
Fokus har legat på gallring. Granen somRune planterade i början
av 1990-talet har redan gallrats en andra gång.
– Det är jätteviktigt att man går in tidigt och gör andragallringen.
Personligen upplever jag att många går in lite för sent och gallrar
lite för hårt och därmed osäkrar skogen för eventuella stormar,
poängterar Martin.
Att äga och förvalta
Ingrid och Birgitta engagerar sig även politiskt i skogliga frågor
och deltar i den o
f
entliga debatten. De upplever att skogsägarens
äganderätt är starkt ifrågasatt – en utveckling som oroar dem.
– Att skogen ska skyddas är en gängse uppfattning i dagens sam-
hälle. Men skyddas från vem och från vad? Allt fler verkar tro att
det är skogsägarna som skogen måste skyddas från. Inget kan väl
vara mer fel? Det är ju vi privata skogsägare som vårdar skogen
och naturvärdena, resonerar Birgitta.
– Jag glömmer aldrig ett besök i Vitryssland där man levde på ett
stort samhällsägt jordbruk. Gården och byggnaderna stod i förfall,
allt var vanskött. Det var först när man kom hem till folk och in
i deras lägenheter som allt var minutiöst skött. Min erfarenhet är
att det man äger, det vårdar man.
– Personligen är jag skeptisk till de stora reservatsbildningarna.
Om 20 procent av den produktiva skogsmarken läggs för fäfot,
vad händer då med skogens funktion som koldioxidsänka? Jag
kan tycka att det är lite märkligt att vi fokuserar på att plantera
regnskog för att klimatkompensera utan att ha en tanke på vad
som sker i vår egen, svenska skog, poängterar Ingrid, som tycker
att skogliga samhällsfunktioner har bytt inrikting från rådgivande
till anklagande. Bara en sådan sak som att avverkningsanmälningar
numera är publika.
– Som skogsägare är man helt oskyddad.
– För oss är skogsägandet ett förvaltarskap. Ett lån från våra
föräldrar och farföräldrar, att vårda och förvalta för att sedan lämna
över till nästa generation. Det är ett förtroende som vi fått av vår
pappa, säger Birgitta.
Pappa Rune gick bort i höstas, 94 år gammal, men granarna som
han planterade växer vidare mot himlen.
o
VAD VILL DU MED DIN SKOG ?
EKONOMI
| NATUR&KULTUR | REKREATION | TRADITION
Katrineberg tros ha anor som går tillbaka till 1700-talet. Systrarna är måna om att vårda kulturarvet.
«Allt fler verkar tro att det är skogsägarna som skogen måste
skyddas från. Inget kan väl vara mer fel? Det är ju vi privata
skogsägare som vårdar skogen och naturvärdena!»