Visst flyger humlan… «Enligt fysikens lagar ska humlan inte kunna flyga, men då den inte vet omdet
så gör den det ändå.» Ett påstående som faktiskt är enmyt. Det har man kommit fram till vid studier
av flygande djurs olika tekniker. En luftvirvel ovanför vingarna är förklaringen.
humlan skapar med
de snabbslående (180 slag i sekunden)
vingarna en luftvirvel ovanför vingarna. Detta medför att luft-
trycket ovanför vingarna är lägre än lufttrycket under. Det skapar
lyftkraft stor nog för humlans vikt.
Övervintrande drottningar
De första humlorna som du ser på våren är alltid övervintrande
drottningar. Vårvärmen väcker drottningen och hon börjar direkt
leta efter ett lämpligt ställe för boet, som övergivna sorkbon, mel-
lan stenar, ihåliga träd, under brädhögar och i fågelholkar.
I det nya boet bygger drottningen en liten kruka av vax. Sedan
är det dags för insamling av pollen och nektar. Pollen samlas även
in och läggs i botten på krukan där hon sedan lägger en handfull
ägg. De små vita larverna som kläcks ur äggen äter sedan av pol-
lenet och «ruvas» av honan för att de ska hålla sig varma.
2800 blommor om dagen
Under försommaren har larverna vuxit till sig, förpuppats och
kläckts och är nu små arbetshumlor, redo att hjälpa drottningen
med insamlandet av pollen och nektar. Lämpligt nog brukar detta
infalla med att våra fruktträd blommar i trädgårdar och på frukt-
odlingar.
En flitig humla kan under en flygtur pollinera cirka 400 blom-
mor. Räknar man med sju flygningar per humla och dag klarar en
humla av att pollinera upp till 2800 blommor per dag.
Försvarsförmåga
Humlor är vanligtvis inte aggressiva men har förmåga att försvara
sig. Oftast ger humlans stick (ja, den sticker, men det är bara ho-
norna som har gadd) inte andra symptom än rodnad och svullnad.
I Sverige finns cirka 40 arter av humlor. De vanligaste arterna är
ljus jordhumla, hushumla, ljunghumla, ängshumla, trädgårdshumla
och åkerhumla. Humlor och bin är nära släktingar och tillhör båda
insektsordningen steklar.
o
HUMLA
[ Bombus ]
{ text: David Söderlind }
foto:
Erik Lindqwist
| SKOGSLIV