41 / 44
Fastlagsris
eller
påskris?
till påsk pyntar vi
hemmenmed påskris, eller fastlagsris, som
det också kallas av oss.
Förr i tiden var fastlagsris mer förknippat med Jesus lidande
på långfredagen. Det förekom i en
sed från 1600-talet när man pis-
kade varandra med ris, antingen på
fettisdagen eller på långfredagens
morgon. Ursprunget till fastlags-
risningen sägs även komma från
urgammal naturmagi och sades
då vara livsbefrämjande och lyck-
obringande.
Från 1700-talets slut var fastlags-
riset också ett prydnadsris smyckat
med färgglada band, pappersblom-
mor och annat pynt. Först på 1930-
talet blev fjädervippor vanliga. I Stockholm såldes fastlagsris med
färgade fjädervippor och remsor med rim från 1870-talet.
Med tiden utvecklades risningen till en lek och även barnen kunde
piska sina föräldrar. Det gällde att komma först upp på morgonen
och överraska sjusovarna med en risbastu. Vid risningen användes
oftast björkris.
Påskrisen kunde vara smyckade
som fastlagsrisen eller helt utan
pynt. De togs ofta in lite före påsk
och sattes i vatten så att löven skulle
hinna slå ut.
Från 1800-talets slut började
påskris förekomma som dekora-
tionsris i Stockholm och andra
delar av östra Svealand. Det blev
då vanligt att pynta riset med fär-
gade fjädervippor, kulörta pappers-
blommor och kycklingar av bom-
ull. Under 1930-talet blev det vanligt att dekorera påskris även i
övriga delar av landet.
källa: nordiska museet
synantropin
– vilda djurs anpassning till stadsmiljö – berör
allt flera arter. Ett sätt att hjälpa vilda djur i staden är att sprida
kunskap och ge djuren boplatser. Det är just vad projektet «Sta-
den och skogen» som drivs av Wilk designkluster och Polska in-
stitiutet i Stockholm, vill uppmärksamma. Olika designers har
arbetat fram boplatser – än så länge bara som prototyper – för en
rad djur, allt från humlor, till fladdermöss och igelkottar. Se de
finurliga holkarna på: wilk-klaster.pl
Holkar för
citydjur
Läs mer om skogsbränsle på sydved.se
Idag bor det fler människor i städer och tät-
orter än på landsbygden. 2030 förväntas
antalet uppgå till cirka 5 miljarder. Källa: Scb.
Visste du
att…
…det faktiskt inte är de enstaka riktigt hårda kölddagarna som
styr åtgången av skogsbränsle på värmeverken, utan längden på
vintern. Mest skogsbränsle förbrukas under långa vintrar med
temperaturer runt noll. Dock kan vädret inte förändra åtgången
av skogsbränsle mer än plus, minus tio procent av den normala
förbrukningen.