aktivt skogsbruk · 34
SKOGSLIV |
– På varje meter gjordes femhål. Totalt kunde alltså en stenhuggare
göra omkring 80 sådana hål om dagen. 16000 slag, med en sådan
här slägga, säger Ted och räcker mig släggan. Den är tung…
90 procent på export
När hålen var klara placerades en rundkil med två kilbläck i varje hål.
– Dessa pressade helt jämnt på stenen och stenhuggaren slog ett
slag på varje kil tills stenen delade sig. Och jag lovar dig, ljudet när
stenen delar på sig är bland det mäktigaste du kan höra. Det känns
i hela kroppen.
Sedan var det bara för stenhuggaren att börja om; hitta mitten
och samma procedur igen tills stenen vara nere i knottstorlek. Och
ju mindre blocket blev desto mindre och finare verktyg.
Bohusgraniten var eftertraktad. Över 90 procent av det sompro-
ducerades gick på export. Stenen skeppades iväg från de bohuslänska
hamnarna, till destinationer i bland annat Argentina, Tyskland,
Belgien, Storbritannien och Frankrike.
Handhugget är kvalitet
För markägare som hade berg på sin mark var det fritt att börja
bryta sten. Markägaren kunde också, som ett slags arrende, sälja
sitt berg till stenhuggare.
Spåren från stenhuggarens idoga arbete med borrmejslarna kan
du ofta se på husgrunder som har stora block. Ett antal vita lodräta
vita streck avslöjar att den är delad med bredkil.
– Stenläggare kunde säga precis om stenen var handhuggen eller
maskinhuggen. Den handhuggna stenen hade en klang som den
maskinhuggna saknade, som var dov i klangen. Och dessutom
porös.
Maskinerna som användes för att klyva slog helt enkelt sönder
egenskaperna i stenen. Leveranser långväga bort, där stenarna låg
och skavde mot varandra, kunde komma fram och vara mer eller
mindre bara grus. Det hände aldrig med handhuggen sten.
Stenhuggerimuséet fascinerar
Stenhuggerimuséet bjuder på många olika fascinerande delar;
i smedjan finns mängder av verktyg att vrida och vända på. Varje
stenhuggare hade sina verktyg och i smedjan vässades och härdades
mejslar, borr och spett.
Jag fastnar framför hyllanmed de olika facken som är uppmärkta
med namn; Harry, Ivan, Eber. Vilka var de? Hur såg de ut? I de
små bodarna finns montrar med bilder som kanske kan ge någon
ledtråd.
Ute i själva stenbrottet får du en fin utsikt om du jobbar dig
uppåt. Det är också fascinerande att se hur berget formats av sten-
brytningen, hur svallklyv fungerar i verkligheten.
Varje stenhuggare hade sin uppsättning verktyg. Ordning och reda. I smedjan vässades och härdades verktygen.